Skeppsholmen

Den här höstterminen är vi, maken och jag, inte lediga samtidigt en enda vardag förutom när vi har lov och det råkade vi ha en strålande fin sensommartorsdag. Då passade vi på att åka in till stan och ta Djurgårdsfärjan över till Skeppsholmen.

Skeppsholmen är mysig liten ö med många små fik och flera museer. Vi bestämde oss för att äta lunch nånstans på vägen medan vi gick runt ön motsols.

Först tittade vi på Moderna museets nya konstverk - rutschkanan - och på Gustsv Kraitz verk "Närkontakt".

Uppe på berget såg vi något "konstigt" som jag inte vet något om.

Sen gick vi till det nyrenoverade Östasiatiska museet för att se på deras kafé. Jag ville kolla om det kunde passa för en bokcirkelträff. Samtidigt passade vi på att provsmaka deras kardemummabullar.

Efter museet gick vi förbi det gamla vandrarhemmet af Chapman (där vi en gång bodde under ett Stockholmsbesök) och fortsatte sen till ännu ett kafé - det nyöppnade Tapphuset.

Där slog vi oss ned i solen med varsin macka och blev sittande både länge och väl. Det var kanske några av årets sista soltimmar. Så härligt. Sen var det dags att vända hemåt igen. Jag önskar ett oändligt antal soliga sensommardagar att njuta av - väl så härligt som högsommardagar.

Ett nytt fall

Det är så lätt att ramla (jag har gjort det massor med gånger) och ju äldre man är desto allvarligare kan det bli. Man ska helt enkelt låta bli att ramla - gäller både inomhus och utomhus.

Häromdagen när jag satt i min favoritsoffa hörde jag ett väldigt brak inifrån sovrummet. Trodde det var en av de väggfast bokhyllorna som ramlat ned. Men när jag kom in i sovrummet hittade jag maken liggande raklång på golvet. Han hade klivit upp på en stol för att hämta något i överskåpen och fallit rätt baklänges. Kunde gått riktigt illa men slutade med att han kände sig stel och öm.

Så här kan vi inte ha det. Något måste göras.

Satte genast igång och googla på stegar och idag tog vi båten till stan. Vi promenerade via Gamla stan till Slussen för att se om den utsedda stegen var tillräckligt bra. På Mälartorget åt vi lunch (delade på en strömmingsmacka) och fick samtidigt se en karavan med veterancyklister dra förbi.

Vi hittade och köpte den perfekta stegen, bar hem den och hängde upp den på väggen där den satt som gjuten.

Min röst

En gång vart fjärde år är min röst viktig.

Fastän jag hela tiden vetat hur jag skulle rösta lyssnade jag ändå på varenda valdebatt innan jag på själva valdagen gav mig i väg för att rösta. Det var ingen kö utanför vallokalen utan jag kunde gå rätt in, ta mina valsedlar och kryssa för den person jag bestämt mig för - trodde jag.

När "min" person inte fanns med på riksdagslistan blev jag dock lite brydd. Jag frågade en av valförrättarna om orsaken men hon visste inte vad det kom sig.  Det var bara att "ta skeden i vacker hand" och ge någon annan sitt kryss.

Sen gick vi vidare till Vintervikens höstmarknad, delade på en korvlunch, handlade lammkorv av en bonde och fortsatte hem för att invänta valvakan och äta korvmiddag

Vinterviken

Återseenden

Redan i våras bestämde vi och våra bridgekompisar att vi skulle åka till Västanå teater och titta på Liljecronas hem. Vi skulle ses klockan tolv i Rottneros park och äta lunch, se på teater på kvällen och avsluta dan med ostbricka på Ulvsby herrgård. Allt klaffade perfekt - nästan. Den enda missen var att vi inte planerat in tid för sommarens alla vägarbeten.

Jag har alltid trott att Rottneros är den herrgård som varit förebild för Selma Lagerlöfs Ekeby där Gösta Berling och kavaljererna bodde. Men det visade sig vara tvärt om. Det var Rottneros herrgård  som på 1950-talet skapades efter sagans Ekeby.

Lunch i barockträdgården

Rottneros är en stor blomster- och skulpturpark  med många "rum" som har olika teman. Där finns bl.a en barockträdgård, en engelsk trädgård och en rosenträdgård.

Rottneros herrgård

Kavaljersflyglarna

Parken har ett hundratal statyer och till min stora förvåning stötte vi ännu en gång på Sjömanshustrun. Det var tredje gången, på kort tid, hon kom i vår väg. Man börjar bli lite fundersam över hur det står till med denna sjömanshustru. Tror hon verkligen att hon ska finna sin sjöman långt inne i de värmländska skogarna?

Sen väntade teaterladan och Liljecronas hem.

Nya öar att upptäcka

På västkusten blåser det! Det blåser väldigt mycket och väldigt ofta. Så trots att det är soligt och ganska varmt har vi inte varit ute med båten särskilt många gånger och de gånger vi varit ute har vi inte fått någon makrill. När sen motorn började hacka tyckte maken det var lika bra att ta upp båten. Tråkigt men fullt förståeligt.

Ingen båt - inga båtutflykter!

Nej, vänta nu, så strandsatta är vi faktiskt inte eftersom Västtrafik har förbindelser med en hel del öar.

Redan två dagar efter det att vi tagit upp båten bestämde vi oss för att prova på en av Västtrafiks turer. Vi skulle åka till Gullholmen. Båten till Gullholmen går från Tuvesvik i närheten av Ellös på Orust.

Det finns två vägar till Tuvesvik. En lite längre utan färjeöverfarter och en kortare med två färjeförbindelser. Vi valde fel när vi bestämde oss för den korta vägen - fick vänta en halvtimma på färjan och vips var vår marginal bortblåst.

Båten till Gullholmen hade alltså gått långt innan vi kom fram till Tuvesvik så vi kunde inte göra annat än att äta vår lunch, se Gullholmen på avstånd och åka hem igen.

Man ser husen på Gullholmen 

Men nu vet vi att vi har massor med öar att upptäcka även om vi inte har egen båt.

Sommarliv

I sommar har jag vid ett flertal tillfällen hört mig själv säga: "Nu är det verkligen sommar!"

Det har hänt när det varit närmare 30⁰ och vi suttit still under markisen och inte ens orkat gå och bada..

...när vi varit ute och fiskat och havet har legat  som en spegel...

M och hennes namne

...när vi tvättat och allt är torrt på en kvart..

...när vi haft gäster och bjudit på gott fika.. 

..när vi suttit ute i kvällssol och ätit någon av alla de fantastiska middagar som serverats.

I förmiddags var det återigen härligt sommarväder men var var gofikat? Dags att ta tag i saken och fixa något!

Det blev te och scones bakade efter detta engelska recept (som jag själv översatt). Någon clotted cream blev det tyvärr inte men gott nog ändå.

SCONES
Våta ingredienser
• 1 stort ägg
• 45 gram naturell youghurt
• 44 grams vispgrädde

Torra ingridienser
• 240 gram vetemjöl
• 1 tsk bakpulver
• 1/4 tsk bikarbonat
• 40 grams brunt socker
• 1/2 tsk salt
• 70 gram osaltat smör

Steg-för-steg-instruktioner
1. Knäck ägget i en kopp och vispa det slätt.
2. För över 1 matsked av det uppvispade ägget till en annan kopp (används till äggstrykning).
3. Vispa ihop matlagningsyoughurt och vispgrädde med ägget. Ställ åt sidan.
4. Blanda mjöl, bakpulver, bikarbonat, brunt socker och salt i en stor bunke.
5. Tillsätt smöret och nyp ihop med mjölet tills inga smörklumpar finns kvar.
6. Tillsätt alla blöta ingredienser.
7. Rör om med en slickepott så att allt blandas.
8. Använd sedan händerna och knåda degen.
9. Lägg upp degen på köksbänken utan att strö på mer mjöl. Fortsätt att knåda.
10. Strö lite mjöl över degen och kavla ut den till 3 cm tjocklek.
11. Tryck långsamt ner ett runt utsticksmått på 5 cm i degen utan att vrida på det.
12. Tryck ut degen på en bakplåt. Du bör få 7 scones.
13. Pensla det uppvispade ägget på ovansidan och låt degan stå i kylen i 30 till 40 minuter utan att täckas över.
14. Sätt ugnen på 210 °C. Precis innan gräddning penslar du på ett andra lager ägg på det första (som nu har torkat lite).

15. Grädda mitt i ugnen i 10 minuter.
16. Stäng av ugnen och låt sconesen stå kvar i 5 minuter.
17. Flytta över till ett galler och servera dom varma med clotted cream (ett måste) och sylt.

Två stora danskar

I år är det de två danska giganterna - Asger Jorn och Per Kirkeby - som är dragplåster på akvarellmuseet i Skärhamn.

Per Kirkeby kände jag till sen tidigare. Såg hans utställning på Louisiana nån gång på 70-talet men känner framför allt till honom för hans "murverk" som jag stött på såväl i Göteborg som Stockholm, Falkenberg och Humlebaeck.

Vindarnas tempel på Hisingen

Tyckte Per Kirkebys målningar var lite dystra.

Asger Jorn gillade jag bättre.

Det känns som akvarellmuseet blir större och större för varje år. Museet har nu flera salar där man enbart visar verk från samlingarna. En del av de målningar som visades hade jag sett tidigare, annat var nytt.

Johan Thurfjell hade gjort en häftig tavla i form av en målad ridå som jag tyckte jag sett förut. Jo, men visst - den hängde ju på Ersta sjukhus.

Akvarellmuseet

Ersta sjukhus

Jag hade förberett lunch som vi skulle äta när vi var klara med museet. I andanom hade jag sett mig duka upp allt på bordet nere vid vattnet. Där skulle vi sitta i solen med den bästa av utsikter och njuta av vår medhavda kyckling, avokado, ägg, och yoghurt men eftersom det som vanligt blåste småspik fick vi ta första, bästa ställe där det var lite lä. Inte så vackert men mycket välbehövligt med lunch.

Sen gick pojkarna (tre av våra barnbarn) in i museets verkstad och gjorde egna konstverk som de fick ta med hem. Maken gick till apoteket, svärdottern till sportaffärer (hon förbereder sig för nästa veckas cykelvasa) medan jag satte mig i museets besökssoffa och studerade alla besökare.

Här kommer ett axplock från museets samlingar.

Gunnel Wåhlstrand

Peter Land

Maria Nordin

Julie Nord

Michael Kvium

Elina Merenmies