onsdag 30 april 2014

Människa eller katt?

Främlingsleguanen - april månads bok i bokcirkeln var mycket speciell. Precis som alla bokcirkelns böcker hittills varit. Men den var lättläst och intressant och vi diskuterade mycket och länge.
Jag trodde ett tag att huvudpersonen var en katt men ändrad mig. Jag tror istället att boken handlade om en ensam flicka och hennes fantasier. Att vara ensam en dag kan nog tyckas som en hel evighet för ett litet brådmoget barn. För att klara det måste hon uppfinna en egen värld, egna "vänner" och en egen bundsförvant, som även den är en främling - främlingsleguanen. Jag associerade till Astrid Lindgrens bok "Nils Karlsson pyssling", där huvudpersonen också flyr till en fantasivärld.
Främlingsleguanen är skriven av Martina Montelius och karaktäriseras som en skälmroman.

tisdag 29 april 2014

Ganska avslöjande

Valet närmar sig.

I går var det debatt i Aktuellt mellan huvudkanidaterna till statsministerposten. Det blev ingen bra debatt. Den kandidat som hade ordet avslutade sina inlägg med att ställa frågor till motståndaren. Motståndaren svarade inte på frågorna utan började prata om något annat men avslutade med nya frågor. Det blev rörigt.

Reinfeldt ägnade mycket tid åt att tala om att det inte finns en enig opposition. Det gjorde han konsekvent genom tala om vad Gustav Fridolin hade för åsikt i just den frågan. Det var aldrig tal om Miljöpartiets politik utan det var Gustav Fridolins.

Mycket avslöjande! Miljöpartiet har två ledare - två talespersoner - men vår statsminister ignorerade helt den kvinnliga ledaren Åsa Romson. För vår statsminister är Miljöpartiet det samma som dess manlige ledare. Sådant brukar vi kalla manschauvinism och ska bekämpas.

måndag 28 april 2014

23 timmar

Långa bilresor kan "pimpas" med en spännande deckare.

Under vår senast långtur (sex timmar enkel väg) lät vi oss underhållas Jo Nesbös Pansarhjärta. På nedvägen hann vi bara lyssna på tre skivor, av inalles 19. Så vi tog med oss boxen in och avslutade varje kväll med en skiva Pansarhjärta.

Hur var då denna lååånga bok? Den var spännande och hade många överraskningsmoment men var på tok för lång - bitvis rent av seg. Och så innehöll den otroligt mycket våld, en helt orealistisk seriemördare och en än mer orealistisk hjälte, polisen Harry Hole. Pansarhjärta var den första bok jag "läst" av den lovprisade Jo Nesbö och jag blev besviken, även om bilresan var spännande.

Sen funderar jag på om det är en ren slump att alla tuffa poliser heter Harry - Dirty Harry (film med Clintan), Harry Bosch (Michael Connelleys hjälte) och så nu Harry Hole? Vill författarna visa att deras Harry är precis lika tuff som någon annans Harry eller vill man kanske "blinka" till sina kompisar.





fredag 25 april 2014

Djupt under

Gatan från bussen hem till vårt lilla hem har varit ytterst ojämn. Jag har fått trippa fram - för att inte ramla.


Uppenbarligen är det fler som haft problem, för en dag var träden nedsågade. 


Sen dröjde det inte länge innan gatan var uppgrävd. Då fick man förklaring till ojämnheterna.

onsdag 23 april 2014

Klart

Hela den fina påskhelgen har jag grävt, gödslat, gödslat och lagt på ny jord. Men nu är de fina - mina land. Innan vi åkte tillbaka till storstan planterade jag (på prov) ut några små, små. Hoppas de klarar sig.



De kanske är så små så inte ens sniglarna hittar dem.

tisdag 15 april 2014

Hur ska det gå?

Jag har köpt massor med fröer, sått och vattnat. Allt för att få njuta av blommor och ett prunkande grönsaksland till sommaren.
En del har grott, andra inte och nu har vi knövlat in allt i bilen. Trånkt och packat. Tveksamt hur det hela kommer att se ut när vi väl är framme i stugan.
Ibland funderar jag på om det inte är bäst att överlåta själva odlandet till proffsen och bara ägna sig åt att njuta skördens av deras arbete. Fast. ..
Så här såg det ut i Kungsträdgården i går.

torsdag 10 april 2014

Damer i lättskötta frisyrer, fortsättning

För någon vecka sedan kommenterade jag en krönika i DN, av Björn af Kleen, om damer i lättskötta frisyrer som åker på "kulturresa". Sen skickade jag en länk till B af K, så att han skulle få höra vad en "gråhåring" tyckte. Djärvt av mig tyckte dottern medan en "gammal" kompis pushade på.

Dagen efter fick jag följande svar från B af K "Tack för skarp respons".

Roligt att han läst mitt inlägg och att jag fick svar. Hoppas det ledde till eftertanke. Dottern hade viss förståelse för att han skrev som han gjorde. Hon trodde han var ledsen och besviken för att ingen ville köpa hans bok medan Ingvar Carlssons (f.d. statsminister) var mäkta populär.

Även jag kan ha viss förståelse för att han var besviken men jag har ingen förståelse för hans överlägsna attityd gentemot äldre damer, deras frisyrer, klädsel och nöjen. Speciellt inte som det är de som ger honom möjlighet att försörja sig som författare. Jag funderar också på hur han skulle ha reagerat om det varit kostymklädda herrar runt 40 som dissat hans bok.

tisdag 8 april 2014

Oväntat

Inte kunde jag tro att mitt idoga Wordfeud-spelande (med ständiga förluster) skulle vara till nytta. Men i Mig-turneringen som är ett väsentligt inslag i vår årliga fjällvistelse kunde jag, tack vare detta, svara på frågan "Hur mycket är bokstaven y värd när man spelar Wordfeud?"


Tyvärr hjälpte det inte.

Damerna led en överraskande och oväntad förlust. Nu gäller det spela mycket Wordfeud. Ingen vet ju vilken bokstav Mig-konstruktören lägger in i nästa års utgåva.

måndag 7 april 2014

Heil Clown

Min Berlinkurs har fått mig att gå på teater som aldrig förr. I rask takt såg jag Heil Clown på Boulevardteatern och Matheuspassionen på Folkoperan. Jag skulle inte ha gått på någondera om de inte "ingått" i kursen.

Heil Clown handlade om clownen Charlie Rivel och hans koppling till nazismen. Mycket bra och mycket intressant. Varför tog han inte avstånd från Hitler? Var han medlöpare eller bara naiv och blåögd? Det är svårt att säga men utifrån den föreställning vi såg uppfattade jag honom som medlöpare om än sorgsen och bedrövad. Han tog aldrig avstånd från Hitler som hans medaktörer gjorde. Tvärtom lär han ha skickat gratulationer till Hitler på födelsedagen. Ett mänskligt agerande men inte något att vara stolt över. Han handlade nog på samma sätt som många tyskar gjorde och som många av oss nog också skulle ha gjort - alternativet var för fasansfullt.


Vad finns då att säga om Bachs Matheuspassion? Jo, den var bra den också.

Annons för Matheuspassionen