Öland ur annat perspektiv

Under vår flera timmar långa bilresa från Öland till Stockholm passade jag på att "stoppa en deckare i örat" och valde förstås en, där handlingen var förlagd till "vår" ö.

Jag har tidigare läst flera böcker av Johan Theorin och ville minnas att de var hyfsat bra men antingen missminde jag mig eller så har han misslyckats den här gången.

I efterhand kollade jag mina omdömen i "Tidlösa". Jag har på 10 år bara läst en bok av Johan Theorin och den tyckte jag var hyfsad. Den här boken var förhoppningsvis en svacka i hans författarskap.

Den bok jag lyssnade på under resan hette "Benvittring" och handlade om den gamle mannen Gerlof, och hans bedrifter. Han löser, praktiskt taget själv, fyra mord och vad som orsakade en skolbrand för 70 år sedan.

Visserligen är det hans brorsdotterdotter Tilda som är kriminalare men utan den gamle mannens efterforskningar skulle nog det nya mordet rubricerats som olycksfall och de övriga ha preskriberats.

"Benvittring" är en ytterst orealistisk deckare som inte ens var spännande. Det var alldeles för många personer att hålla reda på. Den var också för omständligt skriven med flera olika tidsperspektiv och, värst av allt, den var förutsägbar. Varje gång jag la mig på sängen och lyssnade (efter det vi kommit hem) somnade jag ofelbart efter fem röda. Inte ens miljöskildringarna av Öland var så bra som jag förväntat mig trots att det dåd, som hela historien kretsar kring, skedde utefter den vackra kustvägen. Samma väg vi ägnade hela vår andra dag på Öland åt och som också förorsakade oss vissa problem med bilen.

Måste tyvärr säga att "Benvittring" blev en besvikelse.

Smycken

Sen var det dags att återvända hem men först ville våra kamrater se Borgholms slottssruin och slottet Solliden.

Sommarstuga?

Parken som finns runt slottet var jättefin och hade kompletterats med två utställningar - en med glaskonst ....

Elin Ehk Åkesson

... och en med målningar av Markus Åkesson. 

Elin Ehk Åkesson, som gjort de fina glassvamparna ovan, har också skapat "vårt" konstverk - "Tronen" på promenadslingan i Gröndal.

Efter den trevliga rundvandringen återstod bara en sak - Kalmar museum och smyckena från Sandby borg - sen var det dags att vända norrut igen.

Kustvägen

Andra dan på vår Ölandsresa åkte vi norrut. Vi hade blivit rekommenderade att följa kustvägen och längs den fick vi se mycket av det kala, vindpinade, steniga och muromgärdade öländska landskapet - en fin men "långsam väg".

Överallt såg man spår från den kalkstensbrytning som skett utefter kusten.

Vi tittade på ett gammal kalkstenssliperi.

I Färgestaden hade vi tänkt äta rökt flundra men än en gång fick vi tji och uppmaningen "Kom tillbaka efter midsommar."

Ett av dagens mål var "Tujaskogen". Tyvärr ser Tujaskogen inte längre ut som i fornstora dar. Många träd blåste ned i en kraftig storm och stora delar av skogen har blivit förstörd. Men det fanns ändå gott om högväxande tujor kvar att titta på. Vi såg tillräckligt.

Ett annat mål var raukarna....

....och ett tredje "Neptuni åkrar" med sina klapperstensfält.

Dagen avslutades med ett glas vitt och solnedgång i Kalmarsund.

Egen guide

För att få ut mesta möjliga av vår resa till Öland och Sandby borg hade vi bokat en "egen" Ölandsguide. Vår guide började med att berätta om Ölands flora och hur det gick till när södra Ölands odlingslandskap blev utsett till världskulturarv av FN.

Seijsingmur (?) med snedställda stenar

Sen bar det i väg till Sandby borg och en ingående skildring av massakern. 

Vi avslutade visningen med att titta på Ölands landskapsblomma Ölandssolvändan.

Efter lunch i Mörbylånga åkte vi söderut och tittade på den rekonstruerade Eketorps borg. En gång, för länge, länge sedan, har Sandby borg sett ut på ungefär samma sätt med ett 50-tal hus innanför murarna.

Kuben

Innan man kommer till Ölandsbron och Öland måste man passera Kalmar och på Kalmar läns museum finns både en utställning om Sandby borg och de smycken man funnit vid utgrävningarna. Vi bestämde oss därför för att börja våra Sandby borgs studier med ett museibesök men tji fick vi. Museet hade stängt. Vi fick ta det på hemvägen.

I stället för Kalmar läns museum valde vi att gå till Kalmar konstmuseum - den svarta kuben mitt i slottsparken. Ett annorlunda museum från 2008, som fått Kasper Salin priset.

Vi tittade bl.a. på grupputställningen "Örat mot marken och blicken utåt. Utställningen handlar om att ge en helhetssyn på våra livsmiljöer där konst, arkitektur, form, design och kulturarv ska var en tydlig del av samhällsplaneringen i hela landet. Men hur förverkligas detta och vad kommer till exempel mindre orter till godo? Vem eller vilka ska bestämma hur det offentliga rummet utformas och gestaltas?"

Arte povera?

Intressant tema. Vi fattade ingenting men rotvältan på väggen var häftig.