Om det inte vore för dig

Jag började läsa aprils läsecirkelbok i god tid men så kom påsken och läsa "fanns inte länge på den berömda kartan". 

Plötsligt återstod bara lördag och söndag innan cirkeln skulle träffas. Lördagen skulle ägnads åt gemensamhetsstädning i bostadsrättsföreningen och kulturnatt på stan. Söndagen var vikt åt bridgespel. Men är man många som städar går det undan och kulturnatten skulle inte börja förrän vid sexsnåret. Mellan lördagens två inbokade "uppdrag" kunde jag därför slå mig ner i soffan med "Om det inte vore för dig" och i god tid innan vi skulle ta båten till stan hade jag kommit till sista sidan och läst ut en tänkvärd bok som vi skulle prata om Thelins konditori på St Eriksgatan.

Delphine de Vigans "Om det inte vore för dig" var en föredömligt kort bladvändare med ett lätt, flytande språk, stora bokstäver och endast tre personer att hålla ordning på - Michka, Marie och Jérôme.

Huvudperson är den gamla damen Michka som har afasi. Hon tappar orden och hon säger fel. För att få hjälp med sin afasi träffar hon varje vecka logopeden Jérôme. Jérôme blir hennes vän. Michka har också Marie. När Marie växte upp var det Michka hon fick stöd av. Michka var hennes reservmamma. Nu "betalar" Marie tillbaka.

Bokens huvudbudskap är att man ska tacka medan man kan och har tid. Man ska förbereda sig för att allt kan ta slut och göra det man tänkt göra, säga det man tänkt säga innan det är för sent.

Allt äger rum under Michkas sista år i livet när hon flyttat till ålderdomshem. Hon är ganska förvirrad och har ofta mardrömmar. En tanke återkommer ständigt "Varför hade hon inte tagit kontakt och tackat de som tog hand om henne när hennes föräldrar sattes i koncentrationsläger"? Men Michka har tur. Hon har sina två vänner som hjälper sig.

Michka blir allt tröttare och allt tystare men hon har också ljusa stunder och när hon i slutet av boken dansar med Jérôme till musik av Jacque Brel vet hon inte om det är dröm eller verklighet.

Vi, bokcirkeln Bok5an, träffas en gång i månaden på ett konditori någonstans i stan. Vi prövar oss fram - än har vi inte funnit det optimala bokcirkelfiket. Aprilkaféet på St Eriksgatan var det bästa hittills men nästa gång ska vi träffas utomhus på ett trädgårdskafé - kan bli succé.

Gruppens samlade omdöme om "Om det i te vore för dig" blev nästan tre stjärnor **(*) på vår fyragradiga skala.