Lincoln Highway

Det var jag som föreslog att vi skulle läsa Amor Towles bok "Lincoln Highway" i bokcirkeln och får ta ansvar för att vi fick en mastodontbok att plöja igenom. Jag föreslog den dels för att jag tidigare läst och gillat "En gentleman i Moskva" dels för att jag hade fått den rekommenderad. Boken fanns inte att låna så jag fick i stället lyssna på den. Med en timmes  lyssnande om dan skulle jag hinna klart men då visste jag inte hur sövande röst uppläsaren hade.

1954, när 18-årige Emmetts pappa dör, får Emmet sitt straff på ungdomsfängelset  förkortat eftersom han måste ta hand om sin lillebror (deras mamma är sedan länge borta ur bilden).

Lincoln Highway

Föreståndaren skjutsar hem Emmett till familjens redan sålda gård i Nebraska utan att veta att två andra pojkar från fängelset gömt sig i kofferten. Innan Emmet och hans lillebror därför kan åka ut på Lincoln Highway, en 545 mil lång väg tvärs över hela USA, för att styra mot Kalifornien och börja ett nytt liv, måste de göra en omväg till New York och Adirondackbergen med de två rymmarna.

Det är fyra udda individer som ska resa till Adirondackbergen. Tre 18-åriga pojkarna som lärt känna varandra på det ungsomsfängelse, där de lite orättvist hamnat, och en liten kille på 8 år. Det är den snälle och omtänksamme men tempramentsfulle Emmett, hans lillgamla lillebror Billy som har läst sin favoritbok 25 gånger, den sen barndomen övergivne och orättvist dömde Duchess (förmodligen med någon diagnos) samt Woolly, pojken med de fina anorna, den stora förmögenheten men svaga begåvningen.

Boken handlar om det som händer under deras resa och under deras vistelse i New York. De råkar ut för de mest osannolika äventyr och träffar människor som omöjligt skulle kunna finnas i verkliga livet.

När de åker över Brooklynbron tycker de att den är så fantastisk att den borde räknas som ett av världens underverk. Samma bro stod även vi och beundrade när vi var i NY.

Under sin New York vistelse träffar de på allehanda figurer bl.a. "uteliggare" som lever på den upphöjda järnväg som går genom slakthusområdet. Järnvägen hade blivi nedlag tre år tidigare och pojkarna fascineras av att naturen redan börjat återerövra marken. Även vi besökte en nedlagd järnväg i slakthusområdet när vi var i New York. "Vår" järnväg hade gjorts om till en blomstrande gata och fått namnet High line. Tror dock inte det var samma järnväg för den vi besökte hade inte lagts ned förrän 1980. Tycker det är så trevligt när jag får läsa om platser där jag känner igen sig.

Jag har en gång läst boken Route 66, som handlar om familjen Joads (från Vredens druvor) resa längs Route 66 för att få ett bättre liv i Kalifornien och trodde Lincoln Highway skulle beskriva en resa utefter en annan väg men Licoln Highway är ingen reseskildring i ordets egentliga mening utan en äventyrsresa - troligen en ungdomsroman.

Adirondackstolen

Lincoln Higway är en fängslande berättelse men det är ingen toppenroman. Språket är på samma gång för enkelt och för svulstigt. Jag tror inte 18-åringar pratar på det sätt pojkarna gör i boken. Deras agerande passar inte heller ihop med deras ålder. Det är 18-åringar som är ute och reser men deras uppträdande tycker jag passar bättre ihop med betydligt äldre personer. I boken skildras både det rika landet Amerika med sina fina hus och sitt överflöd, som vi sett i så många filmer, men också de fattigas och utslagnas Amerika. Boken ger därför, på sitt sätt, en nyanserad bild av ett delat samhället. Men Lincoln Highway är på tok för lång och för ordrik. Synd att författaren inte lyckats koncentrera handlingen och minska sitt alltför flödiga språk men han lyckades ändå skriva en äventyrsroman med ett oväntat slut.

Vi avhandlade Lincoln Highway på trevliga Etnografiska museet, som ligger på Gärdet. Mysig inredning och gott om plats.