Gammal kompis

Till min stora förvåning stötte jag härom dagen på en gammal "kompis" i Göteborg - Balzac.

I våras åkte jag tillsammans med mina "franska" klasskamrater till Paris. Vi besökte bl.a. Rodinmuseet och tittade på hans staty av Balzac och när jag i går gick runt på konstmuseet i Göteborg stötte jag på honom igen - Balzac, alltså. Han stod i ett hörn och tittade ned på mig. Visserligen hade han krympt sen jag såg honom i Paris med nog var det Balzac allt.

När maken och barnbarnet besökte Universeum (235 kr i inträde) besökte jag konstmuseet vid Götaplatsen (40 kr för en årsbiljett!). Om man undantar Helene Schjerfbeckutställningen har jag nog inte varit på Göteborgs konstmuseum på 30 år. Jag blev glatt överraskad. Det var som att besöka Musée d'Orsay fast mindre och mer greppbart och mycket, mycket närmare. Och till min förvåning fanns där till och med en minimiupplag av statyn som finns i Paris.

Roligt att se hur mycket fin konst som finns här - på hemmaplan.

Från Gröndal; Gideon Börje

Landskap Bohuslän; Inge Schiöler

Självporträtt; Siri Derkert

Vid köksbordet; Bror Hjort

Hipp, hipp, hurra; P S Kryöer

Natteffekt; Anders Zorn

Den förlorade sonen; Auguste Rodin

Dansös; Edwar Degas

Full rulle

Att vara "barnvakt" i en sommarstuga när det regnar och blåser är inget latmansgöra.

Första dagen besök på Kristineberg, andra dagen makrillfiske i storm, tredje dagen besök på Nordens ark. Fjärde dagen åkte vi till Göteborg och Universeum - då valde jag att besöka konstmuseet vid Götaplatsen.

Men vad ska vi kunna hitta på i morgon? För om det är något man kan vara övertygad om denna sommar så är det att det antingen kommer att regna eller blåsa eller både och (som jag först stavade både ock men blev osäker och ändrade efter att ha googlat). Ev kan vi ju hoppas på lite folkmusikspel.

Det är inte utan att jag börjar längtar efter lite stadsliv.

Allt tar sin tid

När vi är många i stugan delar vi på jobbet och ansvarar för middagen var sin dag - bra för alla.

När det var (nya) svärdotterns tur gick hon grundligt tillväga. Valde recept med omsorg, handlade hem och gjorde iordning allt till en  fänkålsporchetta. Den blev både god och snygg - en fantastisk middag. Det tar dock sin rundliga tid att steka 2,7 kg kött i 125-graders ugnsvärme. 

Men den som väntar på något gott...

Att passa tiden

Ett av barnbarnen ska bo hos oss en vecka medan föräldrarna tar sig en tripp till Paris. Vi försöker vara så aktiva som möjligt och hitta på saker varje dag. Den eviga blåsten gör det "omöjligt" att ägna sig åt bad- och båtliv.

En dag åkte vi till öppet hus och guidad visning på Kristinebergs Marina Forskningsstation i Fiskebäckskil. Vi kom dit klockan tre när de öppnade och fick veta att visningen inte skulle börja förrän klockan fyra men de tyckte vi kunde gå runt och titta i hamnen under tiden.

Tjugo minuter i fyra gick vi tillbaka men då hade guidningen redan startat. Även om vi fick se tillräckligt kändes det lite snopet att vi, som var på plats bland de första och gjorde som vi blev tillagda, missade halva visningen.

Enkel men bra lösning

Det blåser och det blåser och det är kallt. Så även om sommaren inte regnar bort håller den på att blåsa all världens väg. Men i stället för att sörja över den värme som fryser inne får man utnyttja tiden till något annat roligt - lämpligen till att läsa deckare.

När man suttit i läsfåtöljen tillräckligt länge uppstår dock ett annat problem - alla böcker man har är lästa minst en gång. Detta dilemma har man löst i Rörbäck med en enkel liten boklåda som skyddas från vädrets makter av en plastsäck.(Gäller dock inte mig som ännu inte har hunnit börja läsa).

Route 66 (inlägg med musik, i två versioner)

Nån gång ska vi bila i USA. Inte från kust till kust, inte från norr till söder men en lagom lång sträcka i en vacker, intressant delstat. Första gången vi åkte till USA gjorde vi en bilresa längs väg nummer 1 i Kalifornien. Den gången förberedde jag mig genom att läsa John Steinbecks bok 'Resan med Charley', där han (John) och hans hund reser runt USA i en skåpbil. En fängslande bok och jag minns fortfarande, efter 25 år, hur hänförd Steinbeck var av delstaten Montana.

För ett tag sedan hittade jag en bok med titeln Route 66. Lät intressant och kunde kanske bli utgångspunkt för en kommande 'road trip'. Men det var inte alls vad jag förväntat mig - en guidad tur längs den besjungna vägen:



Nej, det blev ytterligare en resa tillsammans med John Steinbeck. Författarens, Peter Kaldhammar, resa längs Route 66 var en resa i familjen Joads (från Vredens druvor) fotspår - ingen turistresan - eftersom Kaldhammar reste med boken (Vredens druvor) i handen och jämförde 30-talets USA med hur situationen ser ut idag för den utblottade delen av USAs befolkning. (Familjen Joad reste från Oklahoma till Kalifornien när torka och depression hade tvingat dem att sälja allt de hade och ge sig ut på vägarna för att hitta en plats där de kunde skaffa sig ett hyggligt liv.)

Först tyckte jag det var en trist bok och fick inte det minsta sug att resa utefter Route 66 men ju längre jag läste desto mer fängslad blev jag och mitt slutomdöme är att det var en intressant och klart läsvärd bok. Även om vi aldrig kommer att resa längs den berömda vägen, bestämde jag mig i alla fall för att läsa Vredens druvor - ända tills Kaldhammar skrev att boken var 750 sidor lång - då ändrade jag mig på den punkten också. Men eftersom filmatiseringen av familjen Joads resa inte är mer än två timmar lång kommer jag nog att följa vägen via en videoversion av John Fords film från 1940. Finns att låna på bibblan som dvd.

Nya markiser

I stugan har vi markiser ovanför fönstren - nödvändigt varma, soliga somrar. Den här sommaren hade vi klarat oss utan. Vi har haft samma markiser i många år och för varje år har de blivit smutsigare och smutsigare - förstörda av regn och nedfallande löv. De såg så bedrövliga ut att något måste göras. Att ta ned dem var inget realistiskt alternativ - nästa sommar skulle ju solen kunna skina.

Frågan var om jag skulle kunna behålla ställningarna, köpa markistyg och själv sy nya. Jag googlade för att få lite tips och med ens löste sig mitt problem. Det var bara att veva ned markiserna maximalt, dra ut dem, vända dem åt andra hållet och sätta fast dem igen så att den smutsiga sidan kom längst in på rullen. Enkelt och genialt. På tjugo röda minuter hade vi fått rena och fräscha markiser runt hela huset utan att det kostade ett öre. 

Äntligen

Det tog tid innan vi kom igång i år. Det kalla och griniga vädret satte stopp både för bad och fiske men nu är sommaren här.

Användargränssnitt

Häromdagen gjorde dottern, lillkillen och jag den årliga sommarutflykten till Gunnebo slott - alltid lika trevligt men i år gav besöket en sur eftersmak.

Gunnebo är ett slott i nyklassisk stil från 1700-talet, som ligger i Mölndal. Själva slottet har jag varit på rundvandring i för länge sedan, så det besöker jag aldrig. Jag nöjer mig med att gå runt och titta på grönsaksodlingarna, som är "outständing", vandra runt i parken och äta deras goda lunch.

I år åt jag rödspotta med picklad vitkål och rökt gräddfilssås. Och så tittade jag, som vanligt, på hur byggnationen av orangeriet fortskrider.

En gång i tiden fanns det ett orangeri på Gunbebo men det förstördes i en brand. Nu håller man på att bygga upp ett likadant orangeri igen. Man bygger efter gamla teckningar. Jag tror det kommer att bli något alldeles extra eftersom man har hållt på och byggt i åratal.

När vi kom till Gunnebo betalade jag (som alltid) parkeringsavgift men jag betalad inte med pengar eller med kort i parkeringsautomaten som man vanligtvis gör. Nej, jag skulle betala med SMS-biljett. Jag hade laddat ned en SMS-app och då skulle jag naturligtvis betala med den. Detta kom att stå mig dyrt!