tisdag 17 september 2024

Perspektiv

Det var skönt att sätta sig på tåget på söndag förmiddag och åka länge - fyra timmar från Stratford-upon-Avon till York var perfekt. Kändes så avslappnande att bara sitta och titta på landskapet vi passerade.

Många får, överallt får
Mitt emot oss satt en ung kvinna som var helt blind men väldigt pratsam. Direkt när vi satt oss, började hon ringa och kontrollera att de som skulle möta henne när hon gick av tåget hade klart för sig när hon skulle komma. När alla praktiska saker var avklarade börjadet hon prata med oss. Jag blev så imponerad av hennes "go". Tänk att ge sig ut och resa själv med tåg utan att kunna se något. Hon hade en datorklocka som talade om för henne var hon befann sig så hon klarade tågresandet helt själv - behövde inte fråga om något. Hon var på väg till Sheffield för att gå på kurs om örtmedicinering och trodde inte att hennes hund, som hon alltid brukar ha med sig, skulle gilla att vara där. Hunden hade därför fått några dagars semester på ett hundpensionat. Tågresande kan ge perspektiv på livet.


Maken hade som vanligt förbokat rum åt oss. Det enda vi skulle göra, när vi kom fram till York, var att dra våra väskor i tio minuter och så checka in. Sen kunde vi ge oss ut och rekognosera - trodde vi.


Nu för tiden finns det dock alla möjliga konstiga hotell. Det vi bokat var utan reception och hade ingång till rummen direkt från gatan. Vi hade ingen kod till dörren och ingen att fråga. Allt var mycket förvirrande. Vet fortfarande inte vad som hände men rätt som det var fick vi hjälp av en okänd kvinna. Hon dök upp från ingenstans och kunde koden till vårt rum. Ett skumt ställe men rent och fint, sköna sängar och säkerhetskedja att låsa med - vad mer kan man begära?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar