Vem vänder man sig till?

I går gjorde jag det igen!

I våras gjorde mina gamla arbetskamrater och jag en "plumpresa" till Sandhamn som naturligtvis avslutades med kortspel. Jag vann och igår hade jag fixat en ny spelträff i Gröndal - i vinsten ingår att ordna nästkommande spelomgång.

Liljeholmens stadshotell fick finbesök

Tyvärr hade jag gjort mig illa i ryggen och var justerad men tyckte ändå vi fixade det bra. Jag mäktade dock inte med att koka kaffe vilket ledde till viss besvikelse - men det är smällar man får ta.

Började träffen med besök på Gröndals egen utställningshall Färgfabriken, där de både hade en arkitekturutställning och ...

...visade en utställningsträdgård.

Vi gick inte in på utställningen direkt utan började med ett glas vin i deras restaurang - dvs alla utom jag. Jag som sträckt mig i ryggen och knaprat massor med tabletter fick nöja mig med äppelmust.

Stärkta av vin och äppelmust gav vi oss i kast med arkitekturutställningen - ingen av oss fattade något. Här skulle man behövt lite förklaringshjälp.

Insåg direkt att jag inte hade något att hämta utan gick vidare till trädgårsutställningen "The Ruderal Garden", som jag klarade av på mindre än en minut.

Jag, som brukar gilla Färgfabrikens utställningar, kände mig så förundrad. Vad var detta? Skräp? När jag slog upp ordet "ruderal" fick jag en viss förståelse. En ruderal växt är en växt som "koloniserar förstörd mark t.ex. efter skogsbränder eller konsekvenserna av  mänskliga aktiviteter". Intressant, men nog borde man kunnat visa detta på ett mycket bättre sätt. Som utställningen nu var utformad tyckte vi, alla fem, att det  var provocerande att kalla detta skräp för en trädgårdsutställning. Ibland undrar man hur folk tänker när de gör utställningar och vem de vänder sig till.

Resten av kvällen blev lyckad och ägnades åt mat, prat och spel. Jag hade lagt upp en ny strategi - att inte ha något högt kort kvar i slutet av varje omgången. Strategin lyckades och jag vann med hela ett poäng - men trots segern blir nästa spelomgång i Sundsvall. Varför blir den det? Jo, om min strategi skulle hålla ännu fler gånger skulle ju fyra damer behövt åka till Stockholm gång, på gång, på gång och så kan vi inte ha det.