Först porträtt sedan...

Jag får inte missa Nationalmuseums utställning över Hanna Hirsch Pauli - har jag tänkt utan att kommit iväg. Så när några vänner föreslog att vi skulle träffas på just Nationalmuseum tyckte jag det var en bra idé. Att de ville se Gripsholms porträttsamling och inte Hanna Pauli gjorde inget - förstod direkt att vi skulle klara båda.

Porträttsamlingen var en rolig utställning med stor bredd. Den visade både hur en person vill bli uppfattad och hur en konstnär uppfattar den som ska avbildas.

Där fanns många kända svenskar men även en helt okänd hemmansägare.

P A Söderström i sitt hem i Ytterby

Där fanns "officiella" porträtt av män i kostym, avporträtterade på sina arbetsplatser ...

John Ericsson, VD för Vin- & sprit

... och konstnärer i sina miljöer ...

Konstnären  Britta Marakatt Labba

... och framför sina mest kända verk.

Den "blå" målaren Eugén Jansson

Gustaf Cedertröm framför sina målning
"Karl XIIs likfärd" 

Där fanns en drömmande Astrid Lindgren ...

... och en "sprallig" nobelpristagare ...

Svante Pääbo

... och en sångerska som vill visa sin personlighet på annat sätt än via sitt ansikte och sin musik.

Robyn Carlsson

Konstnären Peter Dahl ser sig själv som tidlös - målade sitt porträtt både som ung och gammal.

När jag såg Elisabeth Ohlsons målningen av advokat Erik Wassén med familj...

... mindes jag den gång vi körde en lång omväg via Gripsholms slott för att titta på John-E Franzén omtalade målning av kungafamiljen.

Det fanns också vackra målningar och foton av, för mig, helt okända människor som den här fina målningen av Märtha Gahn.

Märtha Gahn, textilkonstnär

Porträttsamlingen var inte bara rolig att titta på, den var också lagom stor. När vi var nöjda var det dags för lunch sedan vi kunde gå vidare till ...