måndag 28 september 2015

33 år sen sist

När jag gick och la mig i går kväll visste jag att det skulle bli månförmörkelse under natten.
Jag sov gott ända till fyra. Då vaknade jag - helt utan klocka - och gick ut på altanen. Och där var den - den röda superfullmånen. Vilken tur jag hade som vaknade precis när månen skuggades av jorden.
Det var klart och fint och månen syntes hur tydligt som helst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar