Sommarfiske

Varken i år eller i fjol har det funnits makrill i Gullmarn. I år fick vi reda på det direkt när vi kom till stugan och då tyckte maken det var lönlöst att sjösätta båten. Jättetråkigt - tyckte jag - men vi har funnit oss väl tillrätta som landkrabbor.

När de stora, 11-åriga, grabbarna skulle få åka till Göteborg och roa sig, passade maken, dottern, hennes lille kilke och jag på att göra en utflykt till Lysekil. Vi åkte till det fantastiska promenadstråket, som man byggt utmed vattnet. Där åt vi vår medhavda lunch och njöt av väder och utsikt. Sen skulle det spelas minigolf - även en liten pojke måste få göra något extra ibland.

På hemvägen handlade vi fisk. Om man inte kan fiska själv får man åka till Bengts i Lysekil. Bengt säljer både det ena och det andra i fiskväg. 

Vi köpte små havskräftor, vittling (som vi brukade fiska själva innan den försvann från "våra fiskevatten") och tonfisk. Bengt hade också seabass och marulk. Seabass kallas på svenska havsabborre. Tror aldrig jag ätit havsabborre men när vi vandrade i Cornwall 2011, för 14 sen, såg vi när fiskarna kom i land med sina fina fångster av abborre.

Trodde inte man kunde fiska havsabborre i Sverige och det visade sig att de havsabborrar som var till salu hos Bengt hade fiskats i Turkiet. Befinner man sig på västkusten måste man äta fisk som är fiskad här tänkte jag och köpte tonfisk!!

När vi kom hem hade vi västkustkalas - först kräftor, sen vittling och som avslutning stekt tonfisk panerad i sesamfrö. Oj, så gott allt var - en riktig västerhavsmiddag (fast jag fick aldrig kläm på var tonfisken kom i från).

Mer sommarmat

"Låt inte snålheten bedra visheten" - sa alltid min mamma.

Hade tänkt vi skulle äta lammkotletter på midsommarafton men valde istället ett stort paket skivad lammstek som jag hittade i frysdisken - till mycket bra pris.

Vi grillade lammskivorna och fick äta något som liknade skosulor.

Paketet med lammskivor var stort och skulle räcka till tre middagar. Vår andra middag blev något bättre. 

Med så fick vi en ny BBQ bok med ett recept som skulle kunna passa för de återstående skivorna.

Maken följde receptet till punkt och pricka. Det tog honom tre timmar att få till de indirekt rökta och grillade skivorna.

Resultat blev helt ok. Lammskivorna blev möra men det känns tveksamt om rätten var värd tre timmars jobb eftersom vi åt upp allt på tjugo futtiga minuter. 

Bädd av youghurt och grönsaker

Lammskiva placerades ovanpå
youghurten - som krona på verket

Tillbehör - bröd stekt i smör med sesamfrö

Sensmoral; "Förakta aldrig gamla visdomsuttryck" - då kan det bli "skosula" till middag.

Sommarutflykt

Det finns 30 nationalparker i Sverige.

Häromdan berättade våra stuggrannar att de besökt samtliga dessa parker. Vi hade en gång ambitionen att åka med alla busslinjer i Stockholm men det projektet gick i stöpet när pandemin gjorde sitt intåg. När det gäller nationalparker har vi aldrig haft några ambitioner men har i alla fall "tittat" in i Abisko, Muddus, Skuleberget, Tyresta och Stenshuvud. I år skulle vi besöka en sjätte - Kosterhavet.

I hyfsad tid (ca 10) gav vi oss, tillsammans med svåger och svägerska, iväg norrut. Innan vi kunde gå ombord på båten som skulle ta oss till Koster hann vi äta lunch på en oöppnad restaurang i Strömstad.

Sen gällde det att hitta parkeringsplats och finna ut vilken båt vi skulle ta. Tror vi var ute på årets varmaste dag - ca 30⁰. Det var så hett så jag höll på att få dåndimpen men hade turen att hitta en sval väntsal.

När vi kom ut på havet kändes allt bättre. Båtresan tog ungefär en timma. 

Sen gällde det att hitta hotellet men det var lätt som en plätt - låg bara 100 meter bort.

Kvällen ägnade vi åt att gå omkring i lilla Ekenäs och att äta middag.

Burar för ostronfiske

Reklam för ostron,
som man dock inte serverade

Jag valde kokt torsk - utmärkt val

Under vår andra dag skulle vi titta runt på ön och hur gör man det på bästa sätt när man har ont i ryggen? Jo, man hyr en golfbil.

Att hyra golfbil i fyra timmar var ett lyckokast - vi hann se hela ön...

... och jag hann doppa tån i Kosterhavets nationalpark.

Innan båten gick tillbaka till Strömstad besökte vi också Kosterhavers naturrum och jag fick lära mig hur bra det är att det växer ålgräs vid vår brygga.

Dessutom hann jag komplettera min frukostbricksamling.

Vi hade en mycket fin resa till Koster men ön såg inte riktigt ut som jag förväntat mig. Hade tänkt mig en ganska karg och ödslig plats med berghällar, ljung och enbuskar. Något i stil med den här lilla kobben, som vi passerade på vägen hem.

Men Sydkoster var till stora delar skogbevuxen och tättbebyggd. Dessutom kryllade det av turister och sommargäster. 

Kändes skönt att komma hem till avskildheten i sommarstugan - borta bra men hemma är ändå bäst.

Sommarmöte

Varje år har vi ett kombineret väg- och bryggmöte i stugföreningen. Vi träffas hemma hos en stugfamilj (enl ett rullande schema) och går igenom det gångna årets räkenskaper, ev förslag från någon av arbetsgrupperna och de motioner som lämnats in. Under mötet brukar det bli långa diskussioner om fördelning av båtplatser och hur vi ska bekämpa de invasiva växter som finns i området - samma diskussioner varje år. Men sen blir det fika och prat -  årets tillfälle att träffa alla grannar.

I år var det vår tur att vara värdar och det kräver sin familj. Vi städade både ute och inne, satte ut bord och stolar. Beställde kaffebröd och bakade kakor. Alla termosar plockades fram men tyvärr glömde vi köpa det viktigaste - kaffet. Innan mötet öppnade fick maken därför åka till affären och köpa det kaffe som det visade sig att vi inte behövde.

Nu tar det ca 18 år innan vi ska ha nästa årsmöte hos oss och om värmen fortsätter stiga kanske dagens temperatur på 31⁰, överträffas 

Sommaraktiviteter

Om man undantar de dagar man har matansvar är sommarstugelivet mycket lugnt.

Vissa av oss såg den loppisrunda som ordnades i mitten av juli som sommarens höjdpunkt. Fem av oss åkte iväg. Vi delade upp oss i två bilar och tur var det för jag tröttnade på direkten. Tyckte bara det var gammalt skräp som såldes och det har jag tillräckligt av redan. 

Då var det roligare när minste killen blev sugen på Far Breton och bakade den helt själv. Jag hade aldrig tidigare ätit Far Breton men gillade den ostkakeliknande efterrätten från Bretagne. Så här gör man:

Börja med att blöta ett bakplåtspapper som du lägger i formen.

Vispa sen ihop smeten.

100 g smör
En nypa salt
125 g socker
Vanilj (stång eller vaniljsocker)
3 ägg
4 dl mjölk
1 dl grädde
75 g smält smör

Sätt ugnen på 180⁰ (eller lite mer).
Blanda mjöl, salt, socker, vanilj.
Rör i ett ägg i taget.
Rör till jämn smet med lite av mjölken.
Häll i resten av mjölken o grädden.
Vispa sist i det smälta smöret.
Grädda i 25 minuter.

Efter en halvtimma är kakan klar.

Vi åt den till efterrätt med "Ernst jordgubbar".