Grupp mot grupp

Nu har jag varit i Norrland igen - bokstavligt talat i Sundsvall men bildligt talat ända uppe i Kiruna. Hela vägen fram och tillbaka från Stockholm till Sundsvall befann jag mig i Lappland eftersom jag läste ännu en av alla dessa deckare som tilldrar sig i Norrland.

"Fädernas missgärningar" av Åsa Larsson skulle vara bra, hade jag läst. Hade utsetts till 2021-års bästa svenska deckare. Jag bestämde mig för att läsa den trots att jag är trött på glorifieringen av Norrland men måste erkänna att jag gillade boken. Fint språk, bra och genomarbetad intrig och dessutom fina miljöskildringar. Som grädde på moset var den stundtals också roligt skriven men, i vanlig ordning, alldeles för lång. Tyvärr var det också en bok full av floskler - överarbetade kvinnor, lata män, chefer som är "knäppa" och brutala, oärliga ryssar mm - men som helhet en bra deckare.

I en by utanför Kiruna hittas ett lik i en frysbok - en man har legat nedfryst i en halv evighet. Sen hittas lik på lik och den som ska leda utredningen är Rebecka Martinsson och hon har det inte lätt.

Stockholms tillgjorda överklass ställs mot naturliga norrlänningar - rolig beskrivning när dessa båda grupper jämförs. Det är ingen tvekan om var författarens sympartier ligger. Man skulle önska mer nyanserade beskrivningar av folk. Nu blir det nationalism i miniformat - s.k. provinsialism.

Rolig detalj i boken var att en boxningsmatch det refereras till ägde rum i Catskill mountin, där vi bodde några dagar 2015.