Den motvillige nationalsdagsfiraren

Strålande vacker sommardag. Operan ger gratisföreställning i Hagaparken. Jag har aldrig varit i Hagaparken. Varför inte slå till?

Utan att titta på klockan (Tidlösas paroll) gav jag mig iväg. Det var lätt att åka kommunalt och jag hittade Hagaparken utan problem. En fantastisk park som visade sig från sin bästa sida. Massor med folk i gräset på den enorma mattan framför scenen. Jag hade inte med mig vare sig fika eller filt men kommer en gammal tant med grått hår gående vid uppställda bänkar blir det snabbt en plats ledig.

Bilden har jag hämtat från Operans hemsida

Eftersom jag åkte utan att kolla när föreställningen skulle börja hade den redan startat när jag kom fram men jag hann ändå se och höra tillräckligt mycket. Toppenbra - tyckte jag. Ett varierat och trevligt program. Balett är ursnyggt! Jag tog några bilder med min telefon men hade råkat få på videoinspelning.

En riktigt folkfest som jag uppskattade mycket men när publiken uppmanades att ställa sig upp och en operasångare med röstresurser började sjunga "Du gamla, du fria" måste jag som världsmedborgare resa mig och gå eftersom  jag precis som Martina i Gun-Britt Sundströms bok Maken tycker att "Fosterlandskärlek är tolererbar bara om den får vara underförstådd".