Sudetenland

Efter andra världskriget fördrevs 3 000 000 (!) tysktalande från Sudetenland - ett område på gränsen mellan Tjeckoslovakien och Tyskland.

Har just läst Tove Alsterdals bok "Blindtunnel" där handlingen är förlagd till detta Sudetenland.

Ett svenskt par köper en gammal vingård i gränslandet mellan Tjeckien och Tyskland. Ganska omgående finner de en död pojke i källaren och en kuslig historia får sin början. En spännande berättelse med rötter tillbaka till andra världskriget. En välskriven och intressant bok om än med ett krystat slut.

De etniska tyskarna i Ostpreussen och Sudetenland fick efter kriget inte bo kvar i sina länder. De drevs ut på vägarna, var inte välkomna någonstans. Tyskland hade förlorat kriget och människor som bodde där blev fredlösa.

De senaste åren har jag lärt mig en del om dessa förflyttningar efter att tidigare knappt känt till dem.

Vår lärare på Birkagården tog upp förflyttningarna från Ostpreussen när vi läste om Polen och i historiepoden "Den blå hästen" (som jag lyssnar på när jag inte kan sova) tar man också upp det här ämnet. Dessutom har jag läst två böcker med samma tema dels Dirte Hansens bok "Körsbärslandet", dels Astrid Seebergers "Nästa år i Berlin" - båda handlade om fördrivningen får Ostpreussen.

Tove Alsterdal har, som sagt, också folkförflyttningar som tema men hon har förlagt handlingen till Sudetenland. Det har gått många år sedan kriget. Sudetenland och fördrivingen av dess tysktalande invånare har mer eller mindre fallit i glömska. Människorna, som drevs ut på vägarna, är nu i de flesta fall döda men såren finns kvar hos barn och barnbarn.

Jag gillar bra deckare som har flera parallella berättelser - gärna historiska. Böcker som ger liv och förståelse åt vår historia - inte bara torra fakta. Jag hoppas och tror att de historiska historierna är korrekt återgivna. Brukar googla medan jag läser och har ännu aldrig stött på fakta som emotsäger det som berättas.

Länk till intervju med Tove Alsterdal.