Västkustsfjäll

Jag är ingen van fjällvandrare - har bara varit uppe i fjällvärlden en handfull gånger. Men de gånger jag varit där har jag fängslats av det öppna landskapet, de vida vyerna. Härligt när man kan se hur långt som helst.

I år bor vi kvar i stugan längre än vanligt och har därför fått mer tid till utflykter. Vi är klara med vinterförrådet av makrill, så nu är det bara att ge sig ut när vädret är fint. I dag besökte vi sommarens första naturreservat men inte årets. I våras, när vi var kvar i Stockholm, besökte vi hundratals  - så känns det men så var det nog inte.

Idag var det alltså dags. Jag googlade på naturreservat i mellersta Bohuslän och så valde vi det som fått flest stjärnor - Ramsvikslandet.

Ramsvikslandet ligger ungefär en timmas bilresa från vår stuga, lite norr om Kungshamn. Det lär vara ganska tufft att segla den här sträckan av kusten (Soteskären) så därför byggde man på 1920-talet, när det var stor arbetslöshet, Sotenkanalen som sk AK-arbete. Nu kan de som inte vill segla på öppet hav ta det lilla lugna och åka genom kanalen.

När vi passerat kanalen, parkerade vi vid Haby. Därifrån utgick flera utmärkta leder. Precis som i fjällen var lederna tydligt markerade och precis som i fjällen var de lite tuffa. 

Vi följde den brandgula markeringen "Sote Huvud 2,2" men stigen var så oerhört svårgången så vi stannade när vi kom till en fin plats och plockde upp vår lunch ..

En något medtagen man 

...och njöt av utsikten.

Vi tittade på hav och sten, inte snö och fjäll. Båda naturupplevelserna är härliga men ett ligger betydligt närmare.