Förortens Östermalm

"Förortens Östermalm" - så kallas Västertorp. Det kunde vi läsa på en upplysningsskylt vid Västertorps torg.

Efter allt firande kom det en lugn, seg söndag med frukost på balkongen, helt utan program. När vi återhämtat oss bestämde oss för att åka till en (av oss) obesedd närförort - det blev till Västertorp.

"Efter badet"

Utanför simhallen i Västertorp finns Pye Engströms berömda soffa. Där kan man slå sig ned i knät på Elise Ottosen-Jensen eller Sara Lidman om man inte föredrar Mao eller någon av de andra personerna som var högaktuella i 70-talets politiska debatt (som det står på skylten). Pye Engström och hennes man är (var) goda vänner med Sven Lindqvist och jag "lärde känna dem" när vi (i bokcirkeln) läste hans "En gift mans dagbok". Redan då bestämde jag mig för att åka och provsitta soffan och nu är det gjort. Jag kan säga att den var bekväm men hård och framför allt otroligt kall.

Västertorp verkar vara en trevlig 50-tals förort - huvudsakligen trevåningshus, ett och annat höghus och många grönområden. 

En vänlig och "mänsklig" stadsdel - en sån stadsdel jag själv flyttade till 1954 och gillade att bo i. Uttrycket "Förortens Östermalm" är,  i mitt tycke, ingen överdrift - men Västertorp känns som en mysigare stadsdel än Östermalm.

Västertorp är också lite speciell för sin konst - massor med offentlig utsmyckning. Här kommer några exempel.