lördag 27 oktober 2018

Premiärbesök

Efter fem års reparationer har Nationalmuseet öppnat igen. "Alla" har varit där. Samtidigt har jag hört att det inte ska kännas överfullt - lite motsägesfullt men det är ju ett stort hus så det kan väl sluka många.

Efter onsdagens konstlektion på Birkagården, där vi pratat om konstnärer från Tunisien, gick jag och en klasskamrat till det återöppnade museet för att få en första titt.

Det nya taket

Detaljbild på golvet

Nog var det mycket folk och nog såg det fint ut men det kändes ändå sig likt. Högt i tak och högst upp fanns det nya glastaket - häftigt. Vi gick runt en stund och noterade tre saker.


Tavlor och andra utställningsföremål kommer väldigt nära besökarna. Föremålen förefaller helt oskyddade - finns inte ens ett litet fredat område närmast väggarna. Man kan sträcka ut en hand och ta i dyra tavlor från 1500-talet, för att inte tala om vad en sabbotör skulle kunna göra. Vi frågade en vakt och fick till svar att allt var larmat. Jag tror man måste ändra detta, men så länge det får vara så här öppet visar det på förtroende för besökarna - trevligt




Det andra vi noterade var att ting som hörde ihop visades samlat - inte längre tavlor i vissa rum, vaser i andra och så vidare. Jag gillade det här sätter att presentera konsten - kändes mer livfullt.

Nu finns tom vår gamla
assistent på museum

Vi tog också en repa genom en skramlig restaurang. Förstår att det är svårt att få till akustiken i en byggnad som denna men nog borde man lyckats bättre - det är ju ändå eliten av arkitekter och byggnadsexperter som svarat för ombyggnaden. Min gamla trevliga vana att alltid göra avbrott i tittandet för en kopp kaffe eller lunch känns hotad och drar ned slutbetyget från en femma till en fyra på en femgradig skala.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar