Maria Nordin

Det gick fort att ta upp bryggan och sen var vi lediga, igen. Ute var det kallt och duggregn. Vad kunde då passa bättre än att åka till Akvarellmuseet i Skärhamn, som vi inte besökt på länge.

Akvarellmuseet var Coronaanpassat - bara 20 personer fick besöka utställningen samtidigt och guidningen var inställd. Synd för en mer fantastisk guide än han som jobbar på Akvarellmuseet är svårt att finna. Han berättar med sån inlevelse och emfas om konsten på väggarna  att man tycker sig se mycket mer än man i själva verket ser (i alla fall jag). Men nu var det som det var.

Först tittade vi på Lars Lerin och Bruno Liljefors. Två konstnärer som båda målar djur men på helt olika sätt. Går inte att jämföra - båda mycket bra. Tyvärr blev fotot av Liljeforstavlan suddigt.

I nästa rum hängde tavlor av Maria Nordin - helt ny för mig. Jag tyckte hon målade fantastiskt. Stora akvareller som alla hade samma motiv - människor. 

I stället för guidning på Maria Nordins utställning såg vi en film där konstnären själv berättade hur hon arbetade. Hon la ned ett imponerande jobb på sina stora tavlor men så blev de också fantastiska. Jag tror hon kommer att bli den nya stjärnan på akvarellhimlen (efter Lars Lerin). 

Längst in i museet visades en utställning man kallat "Från skiss till vävnad". 

Konstnären Andreas Eriksson hade målat nonfigurativa akvareller och sen numrerat varje färgskikt. Därefter hade man vävt mönstret med olika typer av lingarn i respektive skikt. Mycket speciell teknik men resultatet blev vackra vävnader i olika nyanser av grått och beige. På en månad kunde man väva 0,8 m².