På skärtorsdagen tog vi tunnelbanan till stan och promenerade planlöst omkring någon timma. När vi på hemvägen passerade riksdagshuset fick vi syn på en annons om konstvisning varje söndag.
Vi fick "dela" på oss och eftersom maken nyligen varit i riksdagshuset var det min tur den här gången.
 |
| Rosenbad |
Jag frågade guiden om de inte kunde ta in en besökare till men det var omöjligt. Talmannen hade bestämt att gränsen gick vid 28 och då gick gränsen vid 28. Vi, gruppen som skulle visas runt, var de enda besökarna i huset - inte en enda liten riksdagsman så långt ögat kunde se. Nog skulle det funnits plats för ytterligare en besökare utan att det hade uppstått trängsel. Men om nu talmannen sagt 28 då måste det ju gälla - han står ju ändå näst högst i ranking. Bara kungens ord väger tyngre. Men nu till själva visningen.
 |
| Finentrén - används naturligtvis bara vid finbesök |
 |
| Låtsasmarmor |
Jag hade förväntat mig svensk konst skapad efter inflyttningen till det ny-gamla huset men istället fick vi en, i mitt tycke, allmän visning med många historiska kopplingar. Intressant det också men inte riktigt vad jag hade förväntat mig.
Vi tittade på byster och medaljonger av statsministrar. Förr betalade partierna själva dessa byster och det fick ibland lite märkliga resultat.
Axel Bramstorp var statsminister i tre månader en sommar när riksdagen var stängd. Han fick en jättebyst.
Tage Erlander var statsminister 21 år och fick denna minimala byst.
Numera måste man ha varit statsminister i fem år för att få en byst - annars får man en medaljong.
 |
| Carl Bildts medaljong alluderar till "Sagan om ringen" |
Sen tittade vi på tavlor av talmän.
Per Westerberg införde "reformen" att man skulle få dricka kaffe i plenisalen och målades därför med en kaffekopp i handen!
...och sist mötte vi en liten flicka - staty av Lena Cronqvist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar