Bokmässa

I år har jag besökt bokmässan för första gången. Stugan skulle stängas för vintern och då passade vi på att göra det samma helg som bokmässan slog upp sina dörrar för allmänheten.

Vi körde de 72 milen från hemmet till stugan  i ett svep - med undantag för en härlig Mac Feastpaus - men så hade vi också följe med Håkan Nesser och hans nya ljudbok "Himmel över London" (**).

Hela fredagen ägnade vi åt att klippa gräsmattor, sätta lökar, rensa stuprännor mm mm och så skrev jag ut  mina manus.

Sen var det då dags att ge sig iväg till Göteborg och den stora mässan - för stor var den. Massor med folk, massor med böcker - ja, massor med allting.

Vi var där ganska tidigt och redan då var det mycket folk och sen blev det bara mer. I början tyckte jag att det var jobbigt med denna trängsel men så vande jag mig och tyckte det blev trevligare och trevligare. Vi stannade kvar i fyra timmar.

Jag tror att varenda förlag hade en egen monter men även många organisationer, skolor och sällskap var där och slog ett slag för sina verksamheter. Många författare berättade om sina böcker - en av de populäraste (vad jag kunde se) var:

Till och med sällskapet för pilgrimsvandrare hade en egen monter - intressant. 

Hur gick det då med mina manus? Nja, jag fick väl vissa tips och vissa idéer men i övrigt var det ingen framgång alls.

Höst

Nu börjat det bli lite höstligt ute även om träden fortfarande är gröna. Typiska hösttecken är att höstjackan har kommit fram, att bonden har marknad på torget och att sommarblommorna har plockats bort och ersatts med bl.a. ljung.

Ett annat trevligt hösttecken är att jag har börjat gå ut och äta lunch igen. Denna veckan träffade jag mina gamla arbetskamrater på mitt favoritlunchställe, där man serverar turkisk mat tillagad på riktig kolgrill.

Drakinvasion

Draken har blivit något av symbol för Sundsvall och nog finns här drakar allt.

Drakanar är ett trevligt inslag i stadsbilden. Barn verkar väldigt förtjusta i dem - de tittar på dem, de klättrar på dem och de leker i dem. Drakarna står på gatan (som tur är är de i stort sett samlade på Storgatan), de flyger, de klättrar på husvägar och de flyter på ån

Nu tycker jag dock att det börjar bli lite mycket av det goda. Det känns nästan som vi blivit invaderade. Snart är det emellertid dags för drakarna att gå i ide och så får vi väl hoppas att de inte förökar sig för mycket under vintern.

Malins kompis Julia Hamrin är en av initiativtagarna till drakparaden. Företag köper en drake och gör den till  sin "företagsdrake" .

Till och med Svenska kyrkan har en egen drake - jag som trodde att draken var de kristnas symbol för djävulen. Man upphör aldrig att förvånas.

Vad är det för skillnad på 14 och 4?

Skillnaden på 14 och 4  kan vara att man kommer när en föreställning ska börja eller när den har slutat.

LÅ och jag skulle lyssna när Lasse Berg höll föredrag på Kulturmagasinet. Lasse Berg är journalist, författare och dokumentärfilmare och har bl.a. skrivit boken "Gryning över Kalahari - Hur människan blev människa". Jag hade sett fram emot att lyssna på honom och trodde det skulle bli riktigt intressant - och gå betydligt fortare än att läsa hela boken. Vi trodde vi var ute i god tid men så fort jag gick in genom dörren förstod jag att något var fel. Det var helt tomt i lokalen - inte en människa. Förklaringen var att föredraget hade börjat klockan 14 inte klockan 4 (som jag hade trott) och slutade strax efter det att vi kommit.

Det är inte första gången jag gör en sådan här miss. Synd! Alla som var där tyckte att det hade varit väldigt intressant. Även i ett liv utan klocka måste man notera att det är viss skillnad om klocka är 14 eller om den är 4!

Jag fick nöja mig med det långa reportage om Lasse Berg, som fanns i Sundsvalls tidning nästa dag.

Hälsans Stig

Nu har det gått ett helt år sedan jag gick min pilgrimsvandring - i alla fall sen starten den 12 september.Vid den här tiden förra året hade jag tränat regelbundet och hade ganska god kondition men nu är det ånyo förfall.

Det har det blivit lite si och så (mest så = inget alls) även med mitt gympande, eftersom jag var i Stockholm en hel vecka och sedan fick ont i ryggen - jag som förra veckan skrev så hurtigt att "Nu är det dag!".

I Sundsvall satsar man på hälsan! Man har satt upp skyltar över "Hälsans Stig"  utefter vägar. På skyltarna visar men en rundslinga. Följer man skyltarna kommer man alltså tillbaka till utgångspunkten. Lite fånigt -tycker jag. Det är ju bara att ge sig ut och gå och när man är nöjd svänger man. Sen kommer man tillbaka hem efter ungefär lika lång tid. Det behöver man väl inga dyra skyltar för att begripa.

Själv har jag flera olika rundor som jag brukar promenera. En av dem (den enklaste) sammanfaller delvis med "Hälsans Stig". Mina promenader brukar vara mellan en och en och en halv timma. Sen brukar jag stanna till lite i stan, på hemvägen.

I dag avverkade jag 12 842 steg och med en steglängd på 62 cm skulle jag alltså ha tillryggalagt nästan 8 km. Jag var ute över tre timmar men jag gick nog inte i mer än i två - resten av tiden var jag på biblioteket. Nedan visar jag några vyer från dagens promenad.

Gravkullar i Granlo

Selånger

Ståhlberg; Två kära ovänner ***

Jag har läst flera böcker av Knut Stålberg och jag har gillat alla. Knut Stålberg har bott i Paris större delen av sitt liv och han skildrar "Frankrike" på olika sätt. Han har skrivit en bok om Charles de Gaulles liv men den har jag inte läst. Däremot läste jag i somras "Två kära ovänner" som handlade om relationen mellan Churchill och de Gaulle under andra världskriget. Jag har läst väldigt få böcker om krig så jag tyckte den var mycket intressant. Här stod mycket som jag inte hade en aning om när det gällde dessa herrar men också om USAs president Roosevelt och rysslands Stalin. Mycket intressant och skriven på ett enkelt, lättläst språk,

Murakami; Sputnikälskning ***

Jag är med i bibliotekets läsecirkel. I höst läser vi böcker under temat "All världens författare".

Vår första bok var skriven av den japansk författaren Haruki Murakami och handlade i korthet om kärlek, ensamhet och olika dimensioner av livet. M är nog mest känd för boken Norwegian Wood, som också har filmatiserats.

Jag tyckte mycket om Sputnikälskling. Den var annorlunda. Jag kan inte säga att jag förstod den men den var så intressant att jag sträckläste den. Trots att boken var skriven av en japansk författare var den i många stycken mycket västerländsk. Alla deltagarna i cirkeln gillade Sputnikälskning av Haruki Murakami.

Graderingar

Nu har jag kompletterat min blogg med

• en ny flik som jag kallat "Jag har läst". I denna flik kommer jag att ha en lista med de böcker jag läser. Det ska finnas en länk från resp boktitel till det ställe i bloggen där jag gjort en kort beskrivning och recension av just den boken. Jag graderar böckerna i fyra nivåer. Du kan se graderingarna i högerkanten av bloggen. Så småningom kanske jag börjar gradera både det ena och det andra.

                **** mycket bra
                ***  läsvärd
                **   går an
                *     inget vidare

•  etiketter så att du kan se vilket ämne jag skriver om.

Världsarv

I våras såg jag en film om Skogskyrkogården, som ligger strax utanför Stockholm. Jag blev mycket fascinerad av programmet och bestämde jag mig för att åka dit någon gång när jag var i Stockholm.

Nu hade denna lämpliga dag infallit och jag gav mig iväg på en lång resa med både pendeltåg och tunnelbana. Innan jag gav mig iväg läste jag på lite. Kyrkogården ritades av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz och finns med på Unescos världsarvslista. I beskrivningen läste jag bl.a. "att vandra genom Skogskyrkogårdens landskap och att besöka de olika kapellen innebär en unik konst-, arkitektur- och naturupplevelse" men tyvärr visade det sig att alla kapell var stängda för besökare. På fredagar är det begravningar, eller förrättningar som de sa, inbokade hela dagen och då är det stängt för turister. Jag valde alltså den sämsta av dagar för detta besök men jag gick omkring en stund och tittade bl.a. på den fantastiska mur som löper runt hela området. Muren är 4000 meter lång och det tog hela nio år att bygga den. Vilket jobb! Precis innan jag åkte hem igen gick jag förbi en liten Tidlösa.

Pekingresa - igen?

Nu har jag varit i Peking igen men den här gången åkte jag inte till Kina utan till Östergötland dit sonen och hans sambo har flyttat. Vi tog buss från Stockholm och två timmar senare var vi framme i Norrköping - en helt öde stad på Östgötaslätten. Någon timma senare, när vi ätit lunch och gick ut för att titta oss omkring hade Norrköpingsborna vaknat till liv och vi var inte längre ensamma på stan.

Vi promenerade genom industrikvarteren och imponerades av de vackra gamla industribyggnaderna som låg mitt ute i strömmen. Här finns numera bl.a. universitetet och Arbetets museum. Vi besökte naturligtvis museet både för att få en kopp eftermiddagskaffe men också för att titta på utställningarna. Man visade bruksföremål från alla decennier under 1900-talet och nostalgifaktorn var skyhög. Här fanns alla gamla saker, som nyss varit en del av vardagen men nu ersatts av nya prylar. Vi tittade också på en utställning av satirtecknare EWK.

Norrköping blev godkänd - inte som Göteborg men helt ok.

Till och med min gamla basker fanns att titta på

Nu är det tid att sparka med benen!

Nu har jag tid att sitta still och sparka med benen! När jag var mitt uppe i livet med både arbete och barn kändes detta väldigt avlägset men nu är jag alltså där. Borde också framgå på min Tidlösablogg.

Jag frågade därför dotterns Isak (http://www.isakgjertsen.com/), som är animerare, om han kanske kunde hjälpa mig att få till denna lilla förändring i min blogg. På två röda minuter var det fixat.

Men sen stötte jag på de verkliga problemen då den animerade bilden skulle in i blogghuvudet. Jag vet precis hur man ändrar den s.k. headern och jag försökte på olika sätt men fick hela tiden en massa felmeddelanden "Internt problem", "Avvisat av server" mm. Det hjälpte inte att jag försökte följa de manualer på lösningar, som jag  servades med - jag klarade inte av det. Tänk att allt ska vara så svårt! En hel förmiddag ägnade jag åt detta - helt utan resultat.

Men så träffade jag Isak igen och så var mina problem på nytt lösta!

Så nu kan ni, överst i min blogg, se en liten tant (jag) som sitter på en Tidlösa och tar det lugnt men samtidigt utövar viss fysisk aktivitet.

Snabbare än tåget

När jag valde den allra billigaste resan mellan Sundsvall och Stockholm skulle jag vara tvungen att göra två byten. Jag skulle få åka tåg mellan Sundsvall - Söderhamn, buss mellan Söderhamn - Gävle och så tåg sista biten mellan Gävle och Stockholm. Resan skulle bli lite jobbigare än en vanlig X2000-resa men bra mycket billigare. Men resan blev inte bara billig - den blev också historiskt snabb! Första gången jag kommit fram "för tidigt". Hur var det möjligt? Jo, bussen från Söderhamn körde så fort att jag kom till Gävle i så god tid att jag hann med ett tidigare tåg. Tänk att komma fram tre kvart före tidtabell i stället för en timma efter. Detta måste väl vara något alldeles unikt för SJ!

Det är alltid roligt att komma till Stockholm - många att träffa och mycket att titta på. I dag promenerade dottern och jag från södra Söder till centralstationen. Vi hade tid att prata, titta i affärer och  i gallerier. Vi hann också titta på stan och ta en massa bilder.