Katastrofer

Vad är det värsta som kan hända i ett civilsamhället om man bortser från pandemier, sjukdomar, olyckor, död, brand och egendomsbrott? Om man bortser från det mesta som att bli arbetslös, inte komma in på den skola man helst vill gå på, inte ha några kamrater, bli mobbad eller ha artros i knäna tror jag det är att inte komma ut på "nätet".

Själv parkerade jag för någon vecka sedan bilen och trodde mig ha betalt parkeringsavgiften med en app. Öppnade appen och skrev in alla uppgifter om plats, regnumner och hur länge parkeringen skulle gälla. Sen tryckte jag på knappen "Starta parkering", stängde av telefonen och gick på promenad. När jag kom tillbaka hade jag fått en bot på 900 kr. I det ögonblicket tyckte jag detta var det värsta jag kunde råka ut för - att behöva betala 900 kr för en parkering jag redan betalt.

Det hela kan förklaras av långsam nätuppkoppling, alltså dåligt internet, och ett dåligt s.k. användargränssnitt. Felet jag gjorde och som kostade mig 900 spänn var att jag inte väntade ca 5 sekunder tills jag blivit uppkopplad och fått uppmaning att ange bankid. Jag var enfaldig nog att tro att allt var klart när jag klickade på "Starta parkering". Ingenstans kunde jag läsa att jag skulle skriva in bankid för att parkeringen skulle bli giltig och med långsam internetuppkoppling kom inte denna uppmaning medan jag hade telefonen i handen.

Ännu värre olycka, fortfarande av det mildare formatet, är att bli av med sin internetuppkoppling p.g.a. att en sladd råkat komma in bland växtrötter och kunde uppfattas som något som skulle städas bort. Detta råkade dottern ut för när hon med sekatören i högsta hugg rensade rabatterna runt huset där hon bor. Jag inser vilket familjetrauma denna fadäs ledde till. Ingen, i hela det sex personer stora hushållet av "datafreaks", hade längre tillgång till internet. Vilken frustration! Till och med värre elände än min parkeringsbot.

Tur att det fortfarande finns brädspel.