Sommarlov

Trots att vi "lever i ett fritt land" har vår frihet varit mycket beskuren hela våren. Vi har levt efter regeln att inte resa längre bort än vi kan ta sig hem på två timmar (med bil, inte flyg). Eftersom vi har varit så lydiga har vi klarat oss och varit friska även om maken, inte mindre än fem gånger, trott sig drabbad. Turligt nog har han repat sig fort - oftast samma dag.

Fika vid Porla brunn

Men till slut var vi tvugna att bryta. Bryta mot tvåtimmarsregeln. Vi körde hela vägen till sommarstugan med bara en enda paus. Då satt vi utanför ett stort hus och drack vårt kaffe helt allena. Väl framme har vi hållit oss i stugan hela tiden utom när vi gick ned till bryggan för att bada. Men när termometern bara visade 16° var det en helt onödig utflykt för min del.

Så kom då äntligen beskedet: från och med den 13 juni får vi röra oss fritt i landet, om än i avskildhet. Vi gjorde alltså rätt men var aningen tidigt ute.

Nu lever vi i "splendid isolation" men med utsikt. Känns så skönt att ha sluppit ut ur plastinpackningen.

En blåmesfamilj delar vår isolering

Vi ägnar dagarna åt plocka iordning, rensa i grösaksland och rabatter men under två dagar hann vi också sitta på altanen och njuta innan regnet kom.

 
Nu, med regnet strilande utanför fönstren, har jag börjat baka bullar för första gången på en evighet. Hoppas jag har valt ett bra recept så jag inte blir besviken och på nytt tappar baklusten. Förutom bakningen har jag gett mig i kast med ett annat roligt projekt - Per Olov Enquists memoarer "Ett annat liv". Jag har nu många roligare timmar framför mig i sällskap med en långsampratande västerbottning. Undrar just om alla västerbottningar pratar lika sävligt som herrarna Lindgren och Enquist?