Dagen basgympapass hade ersatts av ett medelpass. En ung hurtig kille kom in i gympasalen och berättade att han skulle leda passet eftersom vår vanliga ledare var sjuk.
Och så satte han igång och gick in för sin uppgift till hundra procent. Han studsade, hoppade och jobbade på i en takt som jag aldrig varit med om tidigare. I början hängde jag med men ju längre han höll på desto tröttare blev jag och alla de andra tanter. När vi vara klara frågade en tant om han hade försökt ta livet av oss.
Jag tycker att jag är medelbra på en del saker - inte jättebra på något och inte jättedålig på allt - men när det gäller gympa är jag verkligen inte en medel.
Efter passet hörde jag många beundrande ord om den vackre gossen - så även om tanterna blev trötta på grund av tempot var de nöjda med utsikten. Det var speciellt hans vadmuskler de fann tilltalande. Själv kunde jag inte se så mycket eftersom svetten rann i strida floder nedför min panna.
Konstaterar att du använder ett foto från Sundsvall, säkert ett baspass. Hade föredragit en bild av den vackra utsikten innan svetten grumlade din blick.
SvaraRadera