Det verkar som det är inne bland "pensisar" att gå på bio. Det finns till och med särskilda pensionärsföreställningar. Då visas "önskefilmer" och så bjuder man på kaffe. Föreställningarna är en eftermiddag i veckan på en speciell biograf. Tyvärr råkar pensionärvisningarna vara just den dag i veckan när jag "jobbar". Men det finns seniorpriser på alla filmer, så det ska inte hindra även upptagna pensionärer att gå på bio.
Jag har länge tänkt att jag ska bli ett "filmfan" när jag får mer tid, precis som många av mina "kolleger" (=pensionärer) har blivit. Maken och jag åkte därför iväg för att titta på "En oväntad vänskap" men den tidsangivelse som stod i min app stämde inte med verkligen så vi fick titta på Lincoln i stället.
Filmen Lincoln handlade om den tid i USA (1865) när presidenten (Lincoln) försökte komplettera konstitutionen med ett tillägg, där slaveriet skulle förbjudas. Intressant att få lite "kött" på sin historia men filen byggde alltför mycket på dialoger (enligt mitt förmenande). Man pratade och pratade och pratade - jag antar att det är nödvändigt i de demokratiska förändringsprocessen som finns i en demokrati (men lite tråkigt blir det allt att titta på). Bra att vi fick glimtar av Lincolns privatliv också - glädje, sorg och trivialiteter finns även i en presidents liv. Maken tyckte filmen var bättre än vad jag gjorde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar