Vi var inne på Konsum och handlade mjölk. När vi skulle betala vårt stora inköp hamnade vi efter en dam i kassakön. Damen skulle köpa en bukett tulpaner men när hon skulle betala sina blommor märkte hon att hon inte hade sitt Coopkort med sig (i Konsum får man poäng på alla inköp, om man är medlem i Coop). Inget problem bara du säger ditt personnummer sa flickan i kassan. Då började damen titta sig omkring - hon tittade på mig och på maken och bestämde sig sedan för att lämna tillbaka buketten. Du kan ju skriva upp personnumret på en lapp så slipper du säga det högt - sa jag. Efter viss tvekan gjorde hon så men då skulle ju ändå kassörskan se hennes nummer. När hon passerat kassan stannade hon och väntade in mig och gav mig rådet att aldrig lämna ut mitt personnummer - inte i dagens samhälle.
När vi lämnat Konsum tog vi bussen för att åka hem. Bussen var inte mer än halvfull. När jag kom in var det en ung kvinna som ville resa sig för mig - trots att det fanns lediga platser mitt emot. De lediga platserna var placerade lite högre än där hon satt och förmodligen var väl hennes plats avsedd för gamla och handikappade - alltså för sådana som jag - trodde kvinnan. Visserligen jobbar jag inte längre men jag känner mig mycket vital och kraftfull och kan med lätthet sätta mig på en plats som är två decimeter över golvet.
Jag fick ytterligare en gång verifierat att stockholmare inte är oartiga - för det kan väl inte uppfattas som oartigt att tro att jag inte själv begriper när jag ska lämna ut mitt personnummer eller att jag inte klarar att sätta mig på en vanlig plats på bussen?
 |
| Foto från resa till Holland, våren 2012 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar