Jag har besökt den plats som varit min hemstad i 35 år - Sundsvall. Stan är fortfarande lika fin, som jag tyckte när jag bodde där, men den känns också öde, nästan övergiven. Tar man en promenad på kvällen är man ganska ensam. Till känslan av övergivenhet bidrar de pappersklädda skyltfönstren i affärer som slagit igen eller flyttat till det stora affärscentret.
Något som dock är sig likt är hotell Knaust. För första gången bodde jag på det gamla fina hotellet och det kändes så bra. Gammaldags, snyggt och lite överdådigt. På varje våningsplan är väggarna dekorerade med foton av
Christos verk. Så trevligt med ett hotell som inte är likt alla andra hotell.
|
Den berömda trappan |
|
Utsikt från hotellfönstret |
|
Foto med reflexer |
Samtidigt som Sundsvall känns som en stad på reträtt händer där också en hel del - ny, snygg bro, upprustning av kajerna längs Selångerån, fina lekplatser, vackra blomsterdekorationer, nybyggnation av bostäder med toppenläge mm.
Det trevligast med Sundsvall är dock vännerna från mitt gamla liv. Alltid lika trevligt att åka dit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar