2 km loppis

Vinterviken är ett vackert naturområde som inte ligger särskilt långt från min nuvarande bostadsort. Jag har redan varit där flera gånger. Där finns ett trädgårdskafé, massor med fina kolonilotter och ännu ett kafé (i Nobels gamla lokaler). Om jag har uppfattat saken rätt, ordnar man varje år höstmarknad i anslutning till trädgårdskaféet. I år hade man valt en perfekt dag. Jag, och massor med andra människor, gick runt bland stånden och tittade på allt som bjöds ut till försäljning och jag insåg att jag måste utöka mina köpkriterier så att även grönsaker och annan mat ingår (det borde jag ha tagit med från början - mat klarar man sig ju inte utan och man kan inte förvänta sig att bli bjuden varje gång). När jag lämnade marknaden hade jag ett rågbröd, lite broccoli och bonnbönor i kassen.

Eftersom Vinterviken ligger så nära oss, tyckte vi att vi skulle fortsatte i stället för att vända tillbaka hem, när vi lämnade marknaden. Det visade sig bli ett bra val för vi hamnade mitt uppe i en två km lång loppmarknad i Aspudden. Oj, vad stånd det fanns och så mycket människor och så billigt allt var. Naturligtvis började jag handla. Först köpte jag ett vinställ för fyra kronor, sedan en blomsterpall för fem, sen ytterligare ett vinställ för samma pris (fyra kr) och så slutligen en fin kakform (något dyrare) - och alla dessa inköp kunde räknas som utvidgningar till mina begränsningar, vin, blommor och mat. Jag kände mig mycket nöjd med mina inköp men inte med min fotografering. Inte ett enda av de kort jag tog på loppisen fanns i telefonen när jag kom hem. Undrar varför (som dottern alltid sa när hon var liten)?