Märta Tikkanen; Emma & Uno***

Märta Tikkanen har skrivit en jätteintressant bok om sin mormor och morfar - Emma och Uno Stadius. Boken är vad man brukar kalla en dokumentärroman. Den bygger på fakta från gamla brev. De luckor som finns i dokumentationen fyller Märta Tikkanen i - så som hon tror att det kunde ha varit - och hon gör det mycket bra och trovärdigt. Boken ingick i min bokcirkel.

Emma & Uno - visst var det kärlek - skildrar Emmas och Unos första fem år som gifta och deras resterande liv som "särbos" och skilda. Emma är bara 19 när hon gifter sig. När hon är 25 år har hon fött sex barn och flyttat tillbaka till sin pappas gård. Där lever familjen "lycklig" i fem år men Emma längtar hela tiden efter sin Uno och efter ett eget hem. Uno kan inte ägna sig åt hem och barn - han som är man måste få utvecklas, kämpa, starta skolor och bli missförstådd. Plötsligt efter 15 års äktenskap (varav mer än 10 som särbos) vill Emma skiljas. Vad hade hänt? Man får ingen förklaring men vi spekulerade vilt i bokcirkeln. Uno hade en mycket nära relation till sin mamma, var det kanske en sexuell relation som Emma hade fått reda på? Hur som helst hände något som gjorde att Emma inte ville vara gift med Uno längre. Hela hennes liv blir en lång kamp för barnen och för att kunna försörja dem. Emma är nog så nära en ängel man kan komma, åtminstone i Märta Tikkanens skildring.

Jag blev väldigt fängslad av historien om Emma och Uno och mina sympatier var odelat på Emmas sida. Jag blev så fängslad att jag inte riktigt noterade hur boken var skriven, vilket väl måste betyda att denna "Han-Hon-roman" var välskriven. Förutom berättelsen om Emma och Uno fick man också en skildring av Finlands nutidshistoria.