I år, eller snarare i fjol, var sista gången jag hade chans att vinna i konstlotteriet på jobbet (jag jobbar ju inte längre) och tänk, då hade jag sådan tur att jag vann - ett litet tröstpris.
Tavlorna fanns och skulle hämtas i Stockholm - problematiskt när man bor och lever i Sundsvall. Jag mejlade till konstföreningen och frågade om råd - inget svar. Jag pratade med min "gamla" arbetskamrat som lovade höra sig för. Man vill ju inte vara tjatig så när jag inte hörde något bestämde jag mig för att inte frågade mer utan insåg att jag skulle nog, utan svårighet, kunna fixa detta själv någon gång när jag var i Stockholm och i dag var just en sådan gång.
Efter leverans av barnbarnen till skola och dagis var jag ledig. Jag kunde slöa en stund och sen åka i väg för att hämta mitt konstverk. Allt gick jättebra även om jag körde fel några gånger. När jag valt tavla och skulle till att kvittera ut den visade det sig att min tavla redan var utkvitterad. Den hade blivit hämtad av en f.d. kollega i Sundsvall. Otur - jag hade åkt förgäves och jag skulle inte få den tavla jag hade valt. Jodå, jag fick ta med mig "min" tavla hem, trots att den, så att säga, redan vara levererad! Det kan man kalla en tillmötesgående kostförening.
Den hygglige kollegan som redan hade hämtat tavlan och släpat hem den till Sundsvall skulle ju lätt kunna lämna tillbaka den första tavlan till Stockholm igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar