Olof Palme**

I går kväll tittade vi på pjäsen Olof Palme på en fullstatt Stadsteater vid Sergels torg.

Jag tyckte det var en ganska svår pjäs - rörig och ostrukturerad med många hopp i tiden och en massa symboler som var svåra att förstå. Den Palme vi fick se var en ganska dämpad och lågmäld person. Han verkade ledsen och melankolisk och jag tyckte han framställdes på ett sympatiskt sätt.

I pjäsen får vi vara med om valvakan 2010, förlustvalet 1976 och segervalet 1982, när Palme åter blev stadsminister. Vi får också vara med på en kräftfest och vi får träffa flera gamla partiledare.

Förutom att jag tyckte pjäsen var rörig hade jag svårt att förstå vad alla symboler stod för. Vid några tillfällen spelade man lite omotiverat på en flöjt. Står flöjten för något speciellt? I kappkön, efter föreställningen, stod jag framför några som verkar bekanta med författaren Lukas Svensson. De pratade just om symboliken och sa bland annat: "Vilka tror du fattade flöjtens betydelse?" En scen visade när Palme blev intervjuad av Hagge Geigert. Varför fanns denna scen med? Hade det inträffat något speciellt när Palme blev intervjuad av Geigert eller ville man bara visa en kamp mellan två intellekt?  De ungdomar som fanns med i salongen hade nog inte en aning om vem Hagge Geigert var.

Jag tyckte Philip Zandén gav liv åt Olof Palme på ett inlevelsefullt men ödmjukt sätt. Han överdrev inte utan gjorde honom mänsklig och sympatisk. Den gamla socialdemokraten, trogen in i märgen, spelades mycket bra av Meta Velander. I sista valet var det dock den "trevlige" pojken Jimmy som hade fått hennes röst.

Jag tror att författaren ville visa den Palme, som inte syntes i offentligheten . Han som var osäker, skarp men inte ville visa sin briljans, han som var trött och desillusionerad men det var, som sagt, en rörig pjäs som det var svårt att hänga med i. Jag föstod inte ens pjälsens namn: Olof Palme - en pjäs från Sverige.